Hex Murda: Manager

Nu har jag suttit i kanske 30 minuter och försökt skriva någon bra introduktion till innehållet i länken nedan utan att komma på något som låter bra. Hade en ide om att berätta lite om olika tvister inom reggae (tänkte främst på Saxon vs Young Lion) och hiphop och därefter hitta en utväg till Hex Murda. Anyways, Hex Murda är, vad jag förstått, manager åt Black Milk (Detriot mc/producent) m.fl och för att vara en bra manager behöver man vara tävlingsinriktad, dvs alltid se till att de sina hamnar överst oavsett vad, och övertygande, dvs att man har en sådan approach så att folk antingen gladligen ser till att uppnå det man vill eller helt enkelt känner sig tvunga till det. Efter att ha läst ett utskrivet samtal som Hex Murda och bloggaren Sweeney Kovar nyligen haft på backstage området på The Knitting Factory i LA så är jag mer än övertygad att Hex Murda passar in i min ovanstående beskrivning av en bra manager.

LINK: Sweeney Kovar & Hex Murda om skitsnack på internet m.m

Oavsett ifall man är insatt i det som diskuteras eller inte så tror jag du kan finna en viss humor i det. Själv skrattade jag högt. Large up Sweeney för denna. Oh yeah, gott nytt år till en och alla föresten!

"Anybody that ain´t me is a bitch" - Hex Murda

Uknown Legend: Tena Stelin

Nytt album ute med Tena Stelin! För er som inte vet så är Tena Stelin en av de mer välkända namnen inom den genre som oftast kallas UK-roots. Han har varit verksam sedan mitten av 80-talet och lät tidigt som en brittisk version av Tenor Saw men hittade snabbt sin egen röst. Förutom att vara ansvarig för några de tyngre UK klassikerna som figurerat flitigt på roots/dub soundsystems världen över så är han framförallt välkänd för de ämnen han tar upp i sina texter. Oftast handlar det om intressanta infallsvinklar på Rasta relaterade ämnen men även så vitt sprida ämnen som tidsresor, barnsoldater och kroppens chakra. För mig personligen är han en av mina favoriter, alltime. Han har inte snöat in sig i ett speciellt sound utan mer gjort det mesta av det han haft tillgängligt, vilket ibland gjort somliga av hans egen producerade alster rätt lofi men dock aldrig utan att tappa dess vibe. Nåväl, låt mig presentera hans femte fullängdare (tror jag?) "Unknown Legends" helt producerad av honom själv i hans lilla studio, Dubcorner, i sydöstra London. Fem vokaler och fem dubcuts. Klicka på linkarna i låtlistan för smakprov. Tena är ingen rik man så köp vinylen och ladda inte bara ner den från nätet. Seen?!

Tena Stelin - Unknown Legends LP (2008)

Side A:
01 Find It
02 optimistik
03 Chant A Psalms
04 Unknown Legends
05 God Of All

Side B:
06 SearchDub
07 Duboptimist
08 dubchant
09 Unknown Dub
10 Dub God

Vill ni veta mer om Tena Stelin, hans historia, tidigare utgåvor och runnings så rekommenderar jag att ni läser mer om det HÄR. Kan även nämnas att det album Tena spelade in för Iration Steppaz för ca åtta år sedan verkar äntligen släppas under 2009, i alla fall enligt Mark Iration själv då han gästade DJ Stryda's radioshow Sufferer's Choice för några veckor sedan. Go deh Tena!

Love Locked Down

När Kanye West gick ut med att han skulle göra ett pop album härnäst blev jag lite klyvet nyfiken på hur det skulle låta. Någon tid senare dyker "Love Lockdown" upp och har därefter plågat alla radiolyssnare. Visst, det är snyggt producerat, cleant och väldigt catchigt men inget som gjort mig upprymd direkt eller nyfiken att höra mera. Vilket jag inte heller gjort. Något som däremot gjorde mig nyfiken och till och med levde upp till mina förväntningar var en ny remix på just "Love Lockdown" signerad, the one and only, Flying Lotus. Nevermind the vocal. It's all about them beats.

LINK: Kanye West - Love Lockdown (Flying Lotus Remix)

Super Viral Brothers

Hur ofta upptäcker man ny musik från Stockholms egna bakgator på ett blandband som någon på andra sidan jordet knopat ihop? Inte ofta. Låt oss ta det från början. Jag hittar en samling en viss Sweeney gjort på en massa promos han kommit över, där speciellt en låt fastnar i huvudet på mig: "rocks rocks, sellin' rocks, alright, rocks rocks, sellin' rocks, all night". Rösten låter så bekant men ändå jag kan inte placera den. Var har jag hört denna röst förut? Jag går igenom låtregister i huvudet. Inget kommer till mig.

Efter lite ansträngning hittar jag en tracklist där det uppenbarar sig att Super Viral Brothers är dom ansvariga. Efter lite mer ansträngning snubblar jag på ett mixtape från Super Viral Brothers, "Flu Shot Mixtape", som nyligen släppts. Det visar sig att Super Viral Brothers härstammar från Stockholm Sverige och består av electroproducenten Olle Croneer, går även under namnet Dibaba, och röstkonstnären Anthony Mills. Yes, jag visste jag hört rösten förut! För er som inte haft turen att uppleva Anthony Mills live så har ni en treat framför er. Han spelade rätt flitigt i Stockholm sommaren 2007 i vilket jag såg honom ett par gånger. Efter en av spelningarna gick han runt och sålde CD-Rs med sina egna alster på. Det inhandlades och var därefter sommarens soundtrack och därav att jag kände igen rösten såväl. Jag misstänker även att Olle Corneer legat bakom en del musik på CDn då ljudbilden är snarlik.

"Flu Shot" överaskade mig. Jag hade inte förväntat mig att det skulle vara så bra. Electro och house är ledorden med enstaka utflykter i Stooges rock och Fela Kuti funk. Det lånas friskt inom det elektroniska även så, Aphex Twin, Mr Oizo, Justice, etc. Det är tokigt ekletiskt. Som pricken över i´t har vi Anthony Mills känsla för melodier och skruvade texter. Resultatet blir en hypnotisk potpurri av elektronisk klubb musik som låter mer urbant USA än Stockholm och Sverige. Nuff said. Skapa dig en egen uppfattning genom linken nedan.

LINK: Super Viral Brothers - Flu Shot Mixtape (2008)

AKAI MPC Specialist

Under alla år jag lyssnat på hiphop så har jag flertalet gånger återkommit till tanken att inskaffa en sampler med pads. Mestadels har dessa stunder varit efter att man fått fötter bortsvepta av super beats från mästare som DJ Premier, Beatminerz eller Pete Rock och många gånger har man vid närmare eftertanke kommit på att det faktiskt krävs en hel del talang och hårt arbete bakom sådana beats och inte bara en snygg och åtråvärd sampler. Men varför sluta drömma för det?

Sist jag kom på sådana tankar var när jag fick upp ögonen för J Dilla och Madlib på allvar. Att jag diggat deras produktioner flera år innan jag ens visste vem dom var räknas inte (se Pharcyde, Ummah och Alkaholics). Det var främst på deras gemensamma fullängdare "Champion Sound" under namnet Jaylib som gjorde mig nyfrälst och där att tanken dök upp igen. Produktionen på den LP:n är helt brutal. Jag ska inte ens försöka beskriva det. Ni får kolla upp det själva ifall ni inte hört den ännu. Anyways sen dess har dessa tankar legat på i dvala tills jag fick syn på Q-Tip's nya LP, "The Renaissance", där han står poserande med en AKAI MPC2000xl sampler. I dagens läge har tanken varit mer en ungdomsdröm än något jag strävat efter, men efter att ha sett nedanstående video där nya (well, ny för mig i alla fall) producentundret Exile går lös på ännu en AKAI MPC så har hjulen börjat snurra igen....


Exile - Bounce from Okayplayer on Vimeo.

Det kan förövrigt nämnas att Exile är aktuell med en instrumental LP vid namn "Radio" vilket jag inte hört men blivit mäkta nyfiken på i skrivande stund.

Delirium: GZA, RZA & Bill

Nedanstående är en sketch från Jim Jarmusch's "Coffee & Cigarettes". Filmens tema är just vad titeln anger, kaffe och cigaretter. Ifall ni inte sett den så se den. En given klassiker hos mig. Utigenom filmens alla sketcher får vi bekanta oss med välkända ansikten från musik och filmvärlden och deras relation till kaffe och cigaretter. Det är svårt att välja en direkt favorit bland sketcherna då den ena överträffa den andra men en som satt sig är "Delirium" där GZA och RZA från Wu Tang träffas över en kopp örtte för att senare överaskas av en kaffedrickande servitör i form av Bill Murray. Då jag nyligen snubblade över denna på youtube så tänkte jag dela med mig av den till er. Enjoy!

Wu Tang Mystagogue

Innan internet var ett allmänt inslag i var mans hem och innan promo CD'n var ett allmänt faktum i många musik och livsstilsmagasin så regerade kassettbandet. CD var nytt och revolutionerade i sitt lilla format där så mycket fick plats men eftersom det fortfarande var så statiskt i sig dvs att det inte gick att tillägga eller ta bort något gjordes det till ett andra, tredje eller fjärde alternativ i många fall. Kassetten däremot var kung. Du kunde spela in, ändra, tillägga, radera, göra om hur du ville och alla, exakt alla hade en bandspelare av något slag vare sig det var en stereo, boombox eller freestyle.

På den tiden var promokassetten ett eftertraktat och exklusivt inslag och hade man tur kunde man komma över ett ex när det händelsevis följde med något udda magasin. Jag kommer speciellt ihåg en kassett som följde med Vibe Magazine i början av nittiotalet där jag för första gången fick bekanta mig med nya talanger som D'Angelo och Erykah Badu m.fl.

Eftersom utbudet av importerade musiktidningar var så mycket mindre på den tiden så var det säkerligen mängder med kassetter som passerade över ens huvud. En sådan kassett var Wu Tang Clans "Mystagogue Vol.II" som nyligen kommit till min kännedom. Källan till kassetten var det amerikanska skateboard magasinet Slap och av innehållets låtval och sound så chansar jag på att det härstammar från åren runt -94-95. I vilket fall så är det tidigt Wu Tang material med en RZA som går hårt ut i producent rollen. Trots den korta tiden på ca 15 minuter per sida (yes, glöm inte att det fortfarande är kassett vi har att göra med) så känns det som man bombaderas med en mängd låtar. Det är mycket osläppt och alternativa versioner. Det är kaotiskt, mörkt, funkigt, lofi (andra skulle säkerligen välja ordet skitigt) och, för ovanlighetens skull när det kommer till RZA produktioner, jazzigt på sina ställen. Stundtals mästerligt, stundtals bara grötigt men långt ifrån tråkigt och ointressant.

LINK: Wu Tang Clan - Mystagogue Vol. II


"As high as Wu Tang get. Allow us pop this shit. Just like black shoe fit and you cant wear it. Well don't fuck with it." - ODB (från okändlåt på "Mystagogue Vol. II")

Soundtape Extravaganza Del 1

Detta är första inlägget för vad som är tänkt ska vara ett återkommande element här dvs Soundtape Extravaganza. För er som inte är bekanta med begreppet soundtape så kan det bäst beskrivas som en live-inspelning av ett soundsystem event. Från början spelades det in på kassettband därav namnet soundtape men i och med tidens utveckling så är minidisc eller mp3-spelare mer vanliga idag. Ljudet är alltid av varierande kvalitet då det mestadels spelas in av någon i publiken dvs raw and uncut med folk som väsnas i bakgrunden och mer eller mindre distat ljud då inspelnings utrustningen oftast inte kan ta den volymen som spelas i dansen. Ändamålet med detta är att fånga atmosfären och känslan i dansen. Från första början kunde jag knappt lyssna på ett soundtape pga ljudkvalitén men efter att bekantat mig med ljudbilden och konceptet i sig så har jag funnit stort nöje av det och t.o.m dragit på mig ett mindre samlarbegär då ett rikigt bra soundtape konkurerar ut det mesta i musikväg.

Så först ut har vi förra veckans dunderdans i Uppsala med Meditative Sounds och Tesfa Sound System. Tape'n är i sin helhet tre timmar och jag tror att det är efter ca en timme in som första plate'n droppas därefter flyger det dubs från höger till vänster med bl.a Shiloh Ites, Danny Red, Freddie McGregor, Ijahman, Lyrical Benjie, Kuntus, Reuben Addis, Muffet, Kenny Knots med flera.

LINK: Meditative Sounds meets Tesfa Sound System 081205

Det fotades flitigt under kvällens gång märkte jag och en del foton och videosnippets finns att beskåda HÄR. Stort tack till alla inblandade och närvarande för en kväll att minnas. Vi ses i dansen.

Abstract Innovations of Q-Tip

Första gången jag hörde Q-tip var jag ca 12 år och hade just fått ett blandband (yes remember them tapes!) av min syster med den tidsrätta titeln "From Chilly M to Cool J". Den innehöll Jungle Brothers, Soul II Soul, Beastie Boys, Derek B, Tone Loc men framförallt flera låtar med A Tribe Called Quest där Q-tip glänste något mer än Phife Dawg och Jarobi som MC. Efter fyra helgjutna skivor och en sista halvdann splittrades ATCQ 1998. Q-tip, som dock alltid varit aktiv även utanför ATCQ då han figurerat som gäst MC eller producent, låg inte på latsidan utan släppte året därpå sitt första solo album, Amplified. Under tiden tyckte jag den var rätt slätstruken men nu flera år senare har jag återupptäckt skivan men skulle inte direkt rekommendera den som första val trots en del diamanter på den. Anyways, tiden gick och gick och gick tills cirkeln slöts igen och jag återupptäckte den musik som jag
växt upp med men inte lyssnat aktivt på sedan 10 år tillbaka. Så vad gör man? Går igen alla gamla personliga favoriter så klart, varav ATCQ stod högt på listan. Därefter gled tankarna till Q-Tips solokarriär och guess what? Det fanns inget album nummer två eller tre?

Mysteriet klarnade dock och det visade sig att hela två album, "Kamaal The Abstract" (2002) och "Open" (2004), funnits klara men inte släppts då skivbolagen (Arista och Motown) funnit materialet för okommersiellt och istället valt att lägga allt på hyllan. I och med ett kommande skivsläpp gav Q-tip ut ett mixtape vid namn "Abstract Innovations" i början av detta år som nästan uteslutande bestod av alster från "Open" samt enstaka previews från "The Renaissance". Tror mig att jag kom över detta tape i sommras och jag lyssnar fortfarande på det! Q-Tip rädds inte att experimentera med sång, gitarrer, slapbas, m.m. Det hela är lekfullt, livbejakande och så bra att man bara vill höra mer och mer. Style helt enkelt.

Nyligen släpptes nya albumet "The Renaissance" som offieciellt är hans andra album och som även det består av top notch material från början till slut. Ett klart givet köp. Jag lovar. Ni behöver inte ens ta ansatsen till att fundera om att ni ska lyssna innan. Men men, trots detta så håller jag faktiskt "Abstract Innovations" snäppet högre då det har en råare känsla (ex. "Johnny is Dead" som även finns på "The Renaissance" men då i en helt annan mix) och helt enkelt osar mer funk. Så gör dig själv en tjänst och ladda ner "Abstract Innovations" från nedanstående link så har du en garanterad favorit bland nyheterna i din samling. The Abstract is back...officially!

LINK: Q-Tip - Abstract Innovations (2008)

Tracklist:
01. For The Nasty (Remix) feat. Busta Rhymes
02. Scram Jones
03. That’s Sexy feat. Andre 3000
04. Fever
05. Black Boy
06. Passes You By
07. Good Thing
08. I Got Rhythm feat. Royce The 5’9” & Lena Horne
09. I Believe feat. D'Angelo
10. The Official
11. Johnny Died
12. Listen feat. Heavy D
13. Not Gon Have It
14. Request
15. Lisa
16. Hey
17. Poetry feat. Erykah Badu

"The people at the labels say they want something to repeat, but all my people really want something for the street" - Q-Tip (från "Dance on Glas")

Flight of The Lotus

För några månader sedan beslöt jag mig för att kolla upp ett namn jag läst om i Straight No Chaser för några år sen och som därefter alltid funnits i mitt bakhuvud då artikeln i sig väckte stor nyfikenhet hos mig. Så efter att ha letat runt lite på nätet så hittade jag en mix som först figurerade på Mary Ann Hobbs radioshow "Experimental" på BBC Radio 1 under 2007 men som nu hittat sin väg ut på nätet. Efter första vändan på mixen så var jag helt hänförd, för att inte säga lyrisk.

Mannen bakom musiken ifråga var Flying Lotus. En ung Los Angeles bo som lyckats få ett helt eget sound genom att klippa, klistra och filtrera sin sfär av musik genom samplers, syntar, effekter och trummaskiner till att bli en underbar hybrid av hiphop, jazz, elektroniskt och allt annat som kommit i hans väg. Många har jämfört honom med mångsysslaren Madlib vilket i viss mån är helt rätt då båda har en förkärlek för släppiga beats med percussion som ligger något off men där slutar det. More or less. Trots liknelsen så har Flying Lotus ändå skapat sig en unik ljudbild. Något som kanske ligger i familjens blodådra då hans moster är ingen mindre än Alice Coltrane. Ladda ner nedanstående mix och ta på dig ett par hörlurar, tryck play och....

LINK: FLYING LOTUS BBC RADIO 1 MIX

"I work, make music and it gets on myspace. I dont know what Im doing. Im just having a good time"
- Flying Lotus (ur Straight No Chaser 43: Winter 2006)

Sound Session Galore

Det var en rough session i Uppsala i lördags med Meditative Sounds på hemmaplan tillsammans med Tesfa Sound System från Stockholm, båda närvarande med ett stack av boxar på var sida av lokalen. Både stämning och tempo höjdes gradvis mellan de båda för varje runda. Jag hoppas verkligen någon spelade in kvällen i ära då den verkligen var något att minnas. Nedanför har ni först Tesfa Sound System som droppar en av de många dubsen som brändes av under kvällens gång. Dubcuten på denna Kuntus plate mashed it properly. Näst har ni Meditative Sounds med en osläppt Kenny Knots vokal. Fler vokalcuts spelades på denna rytm som vad jag förstod var Meditative Sounds egna produktion. Som sagt, top notch session. Check it:

Tesfa Sound System:


Meditative Sounds:

Steg Ett

Från början var det tänkt att skriva på engelska men efter närmare tänke så är det just blogs på svenska som täcker ett bredare spektrum av bra musik och saker/event runt omkring som jag saknar så därav drar jag mitt strå till stacken så att säga. Vad som sedan är bra musik? Tänk: Ahmad Jamal, Madlib, Dubkasm, Al Green, Gussie Clarke...etc etc. So here goes!